Fler Ögonoperationer i Afrika
Zambia, Kenya och Burkina Faso, 14 juni 2018
“Jag trodde aldrig att jag skulle få se världens underverk igen,” sa en av patienterna efter en lyckad ögonkatarrsoperation i Burkina Faso.
Ögonläkare från Spanien har återigen samarbetat med lokal sjukvårdspersonal i Afrika för att tillhandahålla gratis ögonoperationer till folk som lever i fattigdom.Läkarna opererade på 518 patienter totalt (216 i Zambia, 232 i Kenya och 70 i Burkina Faso)
Teamet inkluderade ögonläkare, optometriker, allmänläkare, narkosläkare,sjuksköterska och medicinstudenter. Lokala volontärers samarbete med Vision Without Borders och Embracing the World tgjorde projektet möjligt. Flertalet av operationerna var för ögonkatarr men andra, mer avancerade ingrepp, utfördes också.
Läs mer på engelska om de olika ingreppen: capsulotomy och pterygium.
ZAMBIA
Det här var första gången ett medicinskt läger hölls i Zambia vilket innebar vissa utmaningar. Lägret var schemalagt över 10 dagar vid Minga Sjukhuset i Petauke, en stad 400km öster om huvudstaden Lusaka. Det fanns ingen operationssal så en fick improviseras i en av sjuksalarna.
Patienterna valdes ut av tre ögonsjuksystrar som reste mer än 100km öst och väst om sjukhuset för att finna lämpliga kandidater. Patienterna garanterades gratis operation, gratis sjukhusvistelse och sjuktransport till och från deras hem. Embracing the Worlds volontärer arbetade tillsammans för att få allt relaterat pappersarbete och tillstånd i ordning.
Under operationerna bestod teamet av två ögonläkare, en sjuksyster, en optometriker och volontär från Spanien. Från Zambia deltog en ögonläkare, en narkosläkare och två tolkar. ”Segula meso”, vilket betyder ”öppna dina ögon” på det lokala språket var de mest använda orden.
“Patienterna var blyga under de första dagarna men hittade självförtroendet mot slutet av projektet,” säger Dr Isabel Signes Soler, en optometriker från Spanien som arbetar frivilligt under lägren. “Vi blev en del av lokalsamhället mot slutet”
Under en av morgnarna blev det strömavbrott men operationerna kunde fortsätta tack var solenergi. Dock tog även solenergin slut klockan två på eftermiddagen så teamet och patienterna fick tid att umgås medan de väntade på att strömmen skulle komma tillbaka.
“En patient i rullstol gav oss applåder som tack,” sa Dr Isabel. “Han var väldigt glad över sin förbättrade syn. Även om vi inte talar samma språk så har hjärtats språk inga gränser”
De flesta patienter var vuxna men en 10- och 13 åring genomgick också lyckade operationer.
KENYA
Den här gången hölls de medicinska lägren i Kenya nära gränsen till Tanzania där Masaifolket bor. De första tre dagarna var i Kaijado, en stad 80km söder om huvudstaden Nairobi. Sjukhuset där var litet med väldigt få faciliteter. De efterföljande tre dagarna var på ett statligt sjukhus i Narok, en stad 140km väster om Nairobi. Sjukhuset här hade 2 operationssalar och tillräckligt med faciliteter.
Teamet bestod av fyra ögonläkare, två optometriker, en narkosläkare, en sjuksyster, en allmänläkare och två medicinstudenter.
Lions klubben i Nairobi valde ut patienterna, detta innebar även att välja vilket av patientens öga som skulle opereras. Volontärer från Omfamna Världen i Kenya var närvarande under projektet och tog hand om lokala frågor, boende och projektledning av lägren.
“Operationerna och sjukhusvistelsen var helt gratis,” förklarar Dr Isabel. “En spansk narkosläkare samarbetade med oss viket gjorde det möjligt att operera på barn.”
Ögonkatarr är vanligast hos äldre personer men den här gången opererade teamet på en 3-årig pojke med dubbel ögonkatarr. Eftersom den första operationen var lyckad kunde läkarna genomföra en operation på pojkens andra öga. Ytterligare tre barn mellan 6 och 11 år opererades.
“TSchemat var väldigt intensivt, vi startade klockan 07.30 på morgonen och slutade mellan 20.00-22.00 på kvällen,” beskriver Dr Isabel. “Detta innebar att vi arbetade mellan 12-14 timmar i sträck för att hinna med alla patienter. Trots den stora arbetsmängden höll volontärteamet det glada humöret i stånd.”
Språkbarriärerna var ytterligare en intressant detalj. Optometrikerna hade lärt sig en del grundläggande Swahili för att kunna kommunicera direkt med patienterna. Men ofta var deras uttal inte helt korrekt så patienterna fick ta hjälp av lokala tolkar.
BURKINA FASO
Även med västafrikanska mått mätt är Burkina Faso ett väldigt fattigt land. Landet har ingen kust och har lidit under svår torka och militära kupper, den senaste hände 2015.
“Av alla de platser vi volontärarbetar är Burkina Faso är den plats som behöver mest hjälp,” förklarar Dr Isabel. “De blinda människornas ansiktsuttryck lämnar ingen oberörd så vi accepterar utmaningen och risken”
TLägret hölls i huvudstaden Ouagadougou. Vårt team efterfrågades av folk som driver en Katolsk mission eftersom de hade patienter med ögonkatarr i stort behov av hjälp. De flesta var redan blinda med maximalt 10% syn kvar. Det medicinska teamet var litet, vara en ögonläkare och två optometriker. Det var även snålt med utrustning.
Fader Ricardo, prästen som leder missionen, mötte teamet på flygplatsen och körde dem direkt till missionen. Det var sent på kvällen när de ankom så operationerna startade tidigt nästa morgon. Fader Ricardo hade listan med patienter redo.
“Vi har inte mycket tid att prata med patienterna. Mest på grund av språket med också för att vi försöker hinna med så många patienter som möjligt på en dag” säger Dr Isabel. ”Men jag är väldigt tacksam att ha haft möjligheten att direkt hjälpa så många människor i nöd. Jag är också glad att jag kunnat arbeta varje dag och att vi inte hade några större komplikationer.”