God Mat, Vård Och Kärlek Till En Leprakoloni i Rio De Janeiro

September 2014, Rio de Janeiro
I september 2007, strax efter Ammas första besök i Brasilien, blev vårt lokala team av ETW volontärer inbjudna till att hjälpa ett samhälle som består av människor som lider av lepra. Eftersom lepra är behandlingsbar nuförtiden är de sjuka i Curupaiti kolonin mest äldre människor som haft hälsoproblem långt innan de började få behandling för sjukdomen. Nedan följer en rapport från en av de frivilliga.
Tredje helgen varje månad besöker vi samhället för att ge dem en måltid. Men det finns mycket förberedande arbete inför besöket. Först skickar vi e-post och pratar med vår grupp av frivilliga för att diskutera samhällets behov. Vi åker sedan runt för att samla in allt vi kan som de kan behöva, antingen nödvändigheter eller pengar. Pengarna kan sedan användas för att köpa de ingredienser som vi behöver för laga den mat vi gör åt dem eller köpa medicin som de behöver.
Måltiden vi lagar är typisk Brasiliansk mat inklusive efterrätt och drycker. Maten är upprättad i enlighet med de instruktioner som vi får från deras läkare eftersom de boende på kolonin är i huvudsak äldre med hälsoproblem.
Vanligtvis är vi 15 - 20 frivilliga varje månad som lagar mat. Vi kokar ca 90 måltider varje månad och det totala antalet människor som vi har kunnat tjäna under åren är hög. Från vårt första besök fram till september 2014 har vi serverat 4500 måltider. Vid speciella tillfällen som t ex påsk eller jul förbereder vi festmåltider och ge dem några små presenter.
Servicen är helt öppen för nya frivilliga som vill hjälpa till och ofta är nykomna volontärer inbjudna av vänner och bekanta. Vi tillbringar en hel helg med att förbereda och servera måltiden. På fredagar handlar vi. På lördag eftermiddag möts alla volontärer upp och vi lagar maten och förbereder allt för att servera nästa dag. På söndag morgon gör vi de sista förberedelserna för måltiden och en andra grupp volontärer anländer och hjälper till med att lägga upp maten i behållare som håller det varmt. Slutligen rengörs köket och vi far sedan mot Curupaiti.
Vi distribuerar mat till fem olika avdelningar och varje grupp hjälper de leprasjuka att äta och ger dem kärleksfull uppmärksamhet. Vi är också uppmärksamma på om de eller deras vårdare berättar om eventuella särskilda behov. Det är en offentlig institution med mycket primitiva anläggningar. Vi försöker därför göra allt vi kan för att de äldre ska känna sig bekväma. Matrester omfördelas sedan till hemlösa på Rios gator.
Vi hävdar aldrig att vi kommer från en grupp eller specifik religion; vi åker bara dit för att ge dem vår kärlek. När folk frågar oss vilka vi är och vem som lagar maten så svarar vi att vi känner oss inspirerade av Amma. Med tiden har många av dem som vi har serverat börjat beundra Amma och de tror att hon personligen lagar maten åt dem. Många skickar meddelanden till henne genom oss för att berätta hur mycket de älskar hennes mat. De frågar ofta oförargligt varför Amma inte själv kommer och besöker dem.



